Gävles historia

Gävle fick sina stadsprivilegier år 1446 men finns nämnt som stad i skrift redan år 1413. Under den här tiden fungerade staden, som på den tiden hette Gefle, främst som hamnstad för i princip hela Norrland och Bergslagen. Fiske var en stor näringskälla och Gävlefiskarna var kända. Under vissa perioder hade fiskemännen från staden kungligt monopol på fiske längs hela den norrländska kustremsan.

Gävle fick sina stadsprivilegier år 1446 men finns nämnt som stad i skrift redan år 1413. Under den här tiden fungerade staden, som på den tiden hette Gefle, främst som hamnstad för i princip hela Norrland och Bergslagen. Fiske var en stor näringskälla och Gävlefiskarna var kända. Under vissa perioder hade fiskemännen från staden kungligt monopol på fiske längs hela den norrländska kustremsan.



Gävle var även en förrådsstad eller stapelstad. Det innebar att de hade stapelrätt – rätt att bedriva export och import. Gävle var då en ganska berikad stad som spelade en viktig roll för Sverige under en tid. Gävles rättigheter som stapelstad innebar dock att staden konkurrerade med Stockholm om handel med utlandet. Något som ledde till att huvudstadens handelsmän och borgare var missnöjda. Huvudstaden klubbade då igenom det så kallade bottniska handelstvånget under mitten av 1600-talet som förbjöd Gävle från utrikes sjöfart. Ett kvarts decennium senare återfick Gävle sina rättigheter till import och export, men då bedrev Karl XII krig vilket hindrade staden från att börja utvecklas och blomstra igen.



Likväl blev Gävle residensstad i dåtidens Västernorrlands län, dagens Gävleborgs län, under den här tidsperioden. Något som visar på att staden var viktig för regionen.



I början av 1700-talet pågick det stora nordiska kriget. I princip alla Norrländska kuststäder blev då attackerade av ryssarna, som skövlade och brände ner städerna. Gävle klarade sig dock undan ryssarnas hemskheter. År 1719 attackerade ryssarna staden men den svenska militären slog tillbaka och vann slaget. Däremot råkade staden ut för ett antal stora stadsbränder ändå. Under 1600- och 1700-talen brann staden nästan ned helt vid ett par tillfällen. En brand under år 1669 ödelade nästan hela staden och under den senaste stora branden, år 1869, förvandlades stadens delar norr om Gavleån till aska.



Något som visar att Gävle var en viktig stad genom historian är att Gustav III valde att hålla sin riksdag i staden. I en tillbyggnad till Gävle slott, år 1792, hölls riksdagen här.



Gävle slott stod klart redan i slutet av 1500-talet och det var Johan III som beställde slottet, som då hade flera torn och spiror. En av de större bränderna under 1700-talet förstörde dock stora delar av slottet, som sedan återuppbyggdes i en något enklare stil.



Gävle var även en garnisonsstad tidigare i historian. Under 1700- och 1800-talen fanns ett litet artilleridetachement vid Fredriksskans i stadens inlopp. Hälsinge regemente flyttade även till Gävle i början av 1900-talet och värnpliktiga utbildades här fram till 1994. I de gamla lumparlokalerna ryms idag Högskolans i Gävles campus.



Under de senare delarna av 1800-talet började industrier växa fram i staden. Skogsindustri med sågverk, brädgårdsanläggningar, hyvlerier och pappersmassaindustrin fanns bland de främsta näringarna. Det fanns även stora textilfabriker med ångväverier och manufakturindustrier. Industrierna utvecklades dock genom åren och alltifrån konfektyr till kemiska produkter utvecklades i staden.



Med industrialiseringen kom även gasverket till staden. Gävle gasverk ligger mitt i staden intill åns mynning ut mot havet. År 1893 levererades gas till stadens invånare för första gången. Och med det var gatubelysning, och belysning i hemmen, ett faktum för många. Knappt 20 år senare kom elljusen på allvar och konkurrerade ut gasljuset i hemmen. Gatubelysning med gas fanns dock kvar ett tag och i mitten av 1930-talet fanns det fortfarande runt 1 100 gaslyktor på Gävles gator.



Gasverket hade gjort sitt år 1966, när den sista gasen från verket levererades. Den minskade gasförbrukningen hade lett till dålig lönsamhet och konkurrensen var för stor. Sedan bedrevs skrothantering i det gamla gasverket innan det återupptäcktes under 1980-talet. Då började Folkteatern i Gävleborg använda lokalerna för att just spela teater. Sedan dess har bland andra Tomas DiLeva och Ulf Lundell uppträtt i de gamla glasklockorna. Sedan 1998 äger kommunen de gamla byggnaderna och bedriver olika verksamheter, bland annat teater, där.